NATIONALSOCIALISMENS IDEOLOGI Inledning 1945 slutade andra vrldskriget och det innebar slutet fr den tyska nazismen, i varje fall fr ett tag. Nazisternas vergrepp och grymheter kom d till allmnhetens knnedom och vrlden greps av fasa. Men hade inte dessa nazister ngon ideologi eller lra, eller ddade de bara fr njes skull. Jo, de hade faktiskt en ideologi om n inte s vlutvecklad. Denna ideologi byggde dels p dtidens filosofer och dels p den germanska medeltida kulturen. Dagens nynazister har mycket lite att gra med dtidens nationalsocialister och jag lmnar dem drfr t sidan. Det jag vill komma t r vad tnkte egentligen dessa nazister. Nationell? Socialism? Hur kan man vara socialist och nationalist p en gng? Socialismen i dtidens Europa byggde p att alla arbetare i vrlden skulle frenas och kmpa tillsammans. Hur kan man d vara nationalist samtidigt? Jo, nazisterna menade p att det var rasen och inte klassen som skulle kmpa tillsammans. Rasen var visuell och den hade naturen skapat medan klassen var ngot av mnniskan konstruerat. Nazisterna frnekade tom alla internationella ideal. Raslran Det som de flesta mnniskor tnker p nr de hr nazism r nog raslran och antisemitismen. P 1800-talet bedrevs det ganska mycket forskning om raserna dr man mtte nsor, skallar mm fr att faststlla mnniskors rastillhrighet. En annan stor forskare var Charles Darwin som r grundaren till vr tids utvecklings lra. Han menade att raserna stndigt utvecklas och blir mer vlanpassad, dessa mer utvecklade raser slr sedan ut de svagare. Han sade ocks att kampen mellan raserna strkte dem. Nu menade Darwin inte att mnniskorna skulle slss mot varandra fr att bli mer vlutvecklade men det var s nazisterna tolkade det. De utsg ocks den mest utvecklade rasen - ariern. Den frmsta ariern var en lng muskuls nordbo med blont hr. De var dugliga, sanningsenliga och flitiga. Den smsta rasen var judarna och det var frmst mot dem som hatet senare riktades. Det fanns tom de som sade att det var lngre mellan arier och judar n mellan arier och djur. Man ansg ocks att medborgarna (tyskarna) skulle favoriseras, om det t.ex. rdde hungersnd s skulle tyskarna i frsta hand f mat och utlnningarna (icke tyskarna) senare, ven om dessa utlnningar bodde i Tyskland. Varfr just judarna? Men varfr riktades d hatet speciellt mot just judarna, och hur kom man fram till att just judarna var den smsta rasen? Antisemitismen var sedan lnge utbredd ver hela Vsteuropa, det var ju de som korsfste Jesus. Men denna antisemitism var mer en folklig "tradition" och vidskepelse. Men nazisterna satte en mer vetenskaplig och saklig bild som grund till antisemitismen. T.ex. ansgs judarna vara kommunister och det lg en del sanning i detta. Det var nmligen till en stor del judar som grundade kommunistpartiet i Ryssland men dessa fretrdde dock inte partiet senare eftersom det ven fanns antisemiter i kommunistpartiet. Nazisterna anklagade samtidigt judarna fr att ha hand om storkapitalet. Det var knappast sant, men grunden till detta pstendet var att "jrnkanslern" - Bismarck hade haft en jude som ekonomisk rdgivare. Andra argument var att judarna frgiftade den germanska kulturen och att de gjorde den nordiska mytologin "oren". Att denna anklagelse riktades mot judarna berodde till stor del p att det fanns s mnga judar i Tyskland p den tiden. Trots att dessa pstende var hel eller halv lgner s var det inte s svrt att vertyga en redan halvantisemitisk massa om dess riktighet. Das Volk Das Volk eller folket var en desgemenskap dr bara germaner ingick. Das Volk hade en mystik ver sig, det ansgs nmligen att det hade sina rtter i mytologin och i de djupa tyska skogarna. De som stod utanfr das Volk skulle ddas, dvs judar och andra utlnningar. Das Volk kulten hade dock inte sina rtter i nazismen utan den uppstod redan 1817 i samband med Napoleonkrigen. D brndes stora mngder utlndska bcker s att de inte skulle frgifta den germanska kulturen. Den starkes rtt "De dugliga har strre rtt n de odugliga, de friska har strre rtt n de sjuka, de ordentliga har strre rtt n de oordentliga och de begvade har strre rtt n de obegvade". Det var detta som nazisterna menade med den starkes rtt. Men vilken ideologisk frestllning hade detta som bakgrund? Det var frmst en filosof som nazisterna anvnde som grund till detta - Spengler. Han sade nmligen att alla kulturer har sin ungdom, mandom, lderdom och undergng. Den vsterlndska kulturen var nu p vg mot sin undergng tack vare intellektualismen och materielismen. Hitler och nazisterna ville nu vnda denna trend och skapa ngot nytt. Hitler menade d p att det inte var de goda som segrade ver de onda utan det starka som segrade ver de svaga. Drfr ville han uppfostra tyskarna till ett starkt folk. Styrkan karaktriserades med kraft - handling och brutalitet. Samhllsskicket - diktaturen Tv andra mytologiska frestllningar som nazisterna hade var Fhrern och det "eviga" folket. Fhrern var den store ledaren och diktatorn som ledde sitt folk med en fast hand. Nietche var en filosof som anses som en av nazismens stora kllor ven om han var emot bde raslran och militarismen. Nietche blev dock feltolkad av nazisterna mycket p.g.a. att han ofta bytte sikter. Men tv saker verensstmde mellan honom och nazisterna nmligen Fhrern och tron p vermnniskan. Fhrern sg han som en riddar liknande gestalt. En annan filosof som ocks gick tillbaka till medeltiden var Moeller van den Bruck. Han menade att det frsta tyska riket, det p medeltiden, hade format hela Europa. Weimar republiken var dremot konstgjord av liberalism och det skulle drfr sndervittra. Istllet skulle ett nytt rike komma som var fritt frn liberalism och konservatism - det tredje riket. Moeller fick vldigt rtt... Styrelseskicket skulle vara starkt centraliserat och man skulle blint lyda sina verordnade. Disciplin sg nazisterna som mycket viktigt. Men varfr fredrog de en diktator framfr en demokrati? Drfr att de skilde p folk och folk. Det fanns nmligen dels det nuvarande folket och dels det "eviga" folket. Skillnaden p dessa tv "folk" var att det nuvarande folket kunde vara besudlat med objektivitet och intellektualism. Nazisterna var drfr mycket antiintellektuella, tnkande mnniskor r farliga drfr att de inte kan fatta grepp om den sanna verkligheten. Dessa ider kom ursprungligen frn Henri Bergson. Det "eviga" folket representerade det som folket enligt naturen tyckte. Det "eviga" folket sg liksom helheten. Drfr var "eviga" folket det som man skulle rdfrga. Men hur rdfrgade man det eviga folket? Jo, det kunde bara nazistledarna gra, de hade den "gvan". Eftersom varje tysk ingick i det "eviga" folket och ledaren representerade folket s kunde folket inte gra ansprk p ledaren. Drmed s rttfrdigade man diktaturen. Lebensraum - livsrum Eftersom tyskarna var herrefolket s skulle de f bre ut sig ordentligt dvs f strre livsrum. Hitler ville ha ett jttelikt rike dr 250 miljoner arier levde och som hade Berlin som huvudstad. vriga folk som t.ex. slaver, judar och zigenare skulle vara slavar t tyskarna. Och drmed skulle tyskarna f terupprttelse fr det frnedrande fredsfrdraget efter 1:a vrldskriget. Samhllet Men hur skulle d det vldiga riket som tyskarna skulle hrska ver se ut? Fr det frsta s var detta en slags bisak fr nazisterna. De resonerade s hr, att det viktigaste r viljan till makt, allts makten i sig sjlvt. Nr man vl har makten s kan man brja tnka ut vad den skulle anvndas till. De hade dock en del ider om hur samhllet skulle se ut t.ex. att det som gynnar staten ocks br tillfalla staten. S skedde egentligen aldrig utan de sg bara till att hlla kontroll p de stora fretagen. En ledande nazist, G Feder, lade fram en teori som gick ut p att det var rntan som var grunden till alla missfrhllanden. Drfr borde rntan avskaffas. Nazisterna sg ocks ett intresse i att ha en stor och stark medelklass och detta understdde de med bl.a. Folkbilen - Volkswagen. Hitler fraktade visserligen religioner och ansg att de inte hade ngon funktion. Men insg dock faran i att avskaffa kristendomen och ansg att det var bttre att lta den sjlvd. Nationalsocialismen, det vrsta som finns? Det kan ju lta som om nazisterna var det vrsta packet p denna runda jord. Men var de verkligen det? Jo, hemska var de men om vi tittar lite omkring oss och se t.ex. p den numera dda Sovjetunionen. Nr Lenin genomfrde revolutionen dr 1917 s ddades massor av mnniskor fr att de tillhrde en viss klass. Inte fr att utfrde ngot speciellt i egenskap av sin klass utan fr att de var fdda i en viss klass. Vad r skillnaden mellan att dda en jude fr att han r jude och att dda en bonde fr att han r bonde? Hitler hmtade ocks iden om ett elitstyrt samhlle frn Lenin. Att vetenskapligt bevisa att en ras r bttre n en andra kan ju ocks verka vridet men Marx lade fram vetenskapliga teorier p att klasskampen skulle ga rum. Var ligger skillnaden? Nr d Hitler sade sig tyda det "eviga" folkets vilja s kan ju det verka som hokus-pokus men nr pven pratar om guds vilja s r det okej. Var ligger skillnaden? Nazismen kan ocks verka som ett hopkok av diverse olika filosofer och lite mytologisk mystik. I bibeln hittar man ett flertal olika berttelser som ocks frekommer i den grekiska mytologin tom nattvardsritualen har en synonym i en annan sterlndsk kultur. Var ligger skillnaden mellan den en ideologiska "stlden" och den andra? Skillnaden mellan alltihop r tv saker dels r nationalsocialismen en kombination av alltihop och dels var de frlorare efter 2:a vrldskriget. Om Sovjet redan d hade gtt i graven p.g.a. utlndskt anfall s hade synen p dem varit helt annorlunda. Jag frsvarar inte nazisterna men objektivitet r viktigt! Fredrik Hedenus 92-05 Fredrik Hedenus 92-08, redigering